Man kan undra varför frimärken ges ut. Naturligtvis är grundorsaken att de skall användas till frankering av brev och andra postsaker. Men det måste finnas andra skäl också. Se bara på lite statistik. Mellan 1855 och 1950 utgav Sverige totalt 350 olika ordinarie frimärken, dvs ca 4 per år. Sedan har utgivningstakten accelererat. Från 1951 till 2005 utgavs det 2109 märken, dvs 38 per år; färre i början och fler efterhand. Årsskörden 2004 blev hela 63 märken. Samtidigt har antalet frimärkta försändelser minskat, då t ex maskinstämplar har tagit en stor andel. Och e-post använder ju knappast frimärken.
En inte helt vild gissning är att man vänder sig till samlare med märkena som reklam för landet. Det styrks av motiven. Kungaporträtten har ersatts av natur, industri, berömda svenskar osv. Ytterligare indicium är den höga frekvensen av block, som ju inte alls kan användas som frankering. Samlarna är f ö oftast inte förtjusta i den höga utgivningstakten med ty åtföljande kostnader.
Även tryckmetoderna har förändrats. Sverige håller gudskelov i mycket fast vid stålgravyr, men kombinerar den med offset. Frimärkena blir därmed färggrannare. Ofta blir resultatet små konstverk, men ibland slår det över i det blaskiga. Jag föredrar allt den gamla policyn: frimärken skall fylla sin postala funktion.
Läs även andra bloggares åsikter om frimärken, gravyr, minnesblock, reklam
Etiketter frimärken, gravyr, minnesblock, reklam
februari 12, 2008 kl 17:43 |
Frimärkena i sig, alltså icke som porton, torde vara en god inkomstkälla för Posten. Förutom de prylar Du nämner ges ju ut en påkostad mapp med alla årets frimärken, text på både engelska och tyska och ibland med samutgåva av frimärken för andra länder, t.ex. Thailand. De senare kan alltså inte användas som porto i Sverige.
Konstigt nog finns det köpare. Relativt nya frimärken med Ingrid Bergman, Greta Garbo och andra har redan överpriser på frimärksauktionerna.
februari 3, 2008 kl 15:49 |
Ja, ser man till hur stor (eller rättare sagt liten) andel av breven man får som är frimärkta, så måste en mycket stor andel frimärken gå till annat och då främst till samlare.
Dessutom har postverken en massa kringprodukter som direkt vänder sig till samlare: modeller av postens bilar, Klockor med frimärksmotiv, souvenirark osv. Så den väldiga mängden nya frimärken fller knappast något frankeringsbehov